Lucka 1-Hur allt började
Många provrider en massa hästar innan de hittar den rätta. Andra hittar den på direkten. Många letar själva upp sin häst. Det gjorde inte jag.
Jag vaknar på min födelsedag, på semester i husvagnen. Jag hade faktiskt fantiserat om att jag på min födelsedag skulle få just en HÄST. Men jag visste att det bara var hur dumt som helst att tänka så, och jag tänkte att när jag åtminstonde får mina 10 000 så skulle jag kunna köpa en själv sedan. Jag får alla presenter och ett papper, och jag missar att det står att jag ska provrida en häst. Nu, om ett par timmar. NU!
Jag trodde allvarligt talat att jag skulle svimma. Många som drömmer om en häst och får den hinner liksom bearbeta det, kolla på annonsen osv. Men det var helt SJUKT. Det låter så dumt men det kommer alltid vara den bästa presenten jag någonsin fick. 13 fyllde jag förresten, den 24 Juni 2010. Jag kommer ihåg att jag var jättenervös när jag kom men det släppte snabbt.
Jag kommer ihåg att när vi letar efter Karin så såg jag en häst stå i ett stall som var mörkbrun och eftersom att jag sett i annonsen så tänkte jag att det kanske, kanske skulle kunna vara den, men sedan så tänkte jag att nej, jag skulle aldrig få en sån fin häst. Men det var det. Det var den allra första gången jag såg min Luna, början på ett helt nytt liv.
Karin började rida och ja... hon såg helt vanlig ut, snäll, söt, fin. Sedan fick jag rida och trots att jag hade tänkt att jag skulle ha kanske en liten D ponny eller C ponny så tyckte jag inte att hon var stor(nu i efterhand kan jag skratta åt att jag tyckte hon var stor från marken!) och jag kände mig så säker på henne! Jag tänkte ju inte ett dugg på form eller liknande, bara man kunde rida henne liksom. Jag provade att hoppa en 3- kombination oppå kanske 50 cm och hon taggade sådär som bara hon gör, och jag var fortfarande inte minsta rädd(rekord!).
Men däremot var jag KÄR. Hon var den som jag alltid velat ha, det visste jag. Hon var den springiga, lite äldre, bushästen, precis som min medryttarhäst varit och jag vet precis att det är sådanna jag älskar, även om jag kan bli helt tokig på dem. Och just nu, nu ångrar jag inte en sekund att jag bara provred en häst, en gång innan jag bestämde mig♥